Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Självrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur är något relativt nytt. Golven består av en rörlig gummimatta på ett träunderlag och mattan drivs framåt med hjälp av tryckluft. Hur långt och vid vilka tider golvet ska gå programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar väl både utifrån människors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur väl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader.

Den vanligast förekommande sjukdomen hos unga kalvar med infektiös orsak i Sverige är diarré. Enterit kan leda till uttorkning, acidos, rubbningar i elektrolytbalansen och i värsta fall dödsfall. Snabbt insatt behandling är avgörande. Till kalvar med fungerande digestionssystem rekommenderas i första hand behandling med oral vätsketerapi. Endast lite forskning har utförts om hur kalvar helst dricker sitt vatten.

Staphylococcus aureus är både den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos människa världen över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktärisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin på senare år. I Sverige är det mycket vanligt att kalvar utfodras med mjölk som kan innehålla S.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera betydelsen av att utfodra kalven med råmjölk tidigt efter födseln samt att jämföra sondmatning av råmjölk med andra utfodringsmetoder. Det är viktigt att kalvar får i sig råmjölk tidigt efter födseln eftersom de föds utan ett fungerande immunförsvar. Råmjölken innehåller immunoglobuliner (antikroppar) som kalven behöver för att bygga upp ett eget immunförsvar. Förmågan att absorbera antikroppar avtar dock snabbt efter födseln och upphör helt efter ungefär ett dygn. Det kan vara svårt att få i kalvar tillräcklig mängd råmjölk med nappflaska och hink eftersom studier har visat att kalvarna helst inte dricker mer än 2,5 liter frivilligt vid ett mål.

Box- och spiltstallen uppkom under militärtiden, de har sedan följt med till dagens samhälle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall är det vanligaste inhysningssystemet som används på svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, så som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift är lämpligt som inhysningssystem på ridskola. De tycker att det inte är tillräckligt säkerhetsmässigt och att ridskolan ska stå tillgänglig som fritidsgård för eleverna, vilket de inte anser är möjligt med lösdrift som inhysningssystem.

För att säkerställa en god start i livet hos kalvar är råmjölken en viktig del. Upptag av antikroppar från råmjölk påverkas av många olika faktorer. En viktig faktor är kvaliteten hos den råmjölk som kalven utfodras med. Det finns olika sätt att kontrollera halten av antikroppar innan råmjölksgiva. Ett vanligt verktyg i svenska besättningar är kolostrometer som mäter densiteten i mjölken och utifrån denna kan ge en uppskattning av antikroppsinnehållet. I detta examensarbete har en digital Brix-refraktometer och kolostrometern jämförts med infraröd spektroskopi.

Kalvar föds i det närmaste utan antikroppar då dessa inte kan passera placentan från ko till kalv. Således är kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar från råmjölken för att kunna stå emot smittämnen så de kan hålla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan påverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesättning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under två månader. Prov togs från första mjölkningens råmjölk för undersökning av råmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-värde, vilket är en indirekt mätning av råmjölkens innehåll av IgG. Under kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad råmjölksvolym, ålder vid utfodring, hur bra kalvarna drack mjölken, kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

Idag är det vanligaste inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det även andra system som skulle kunna vara av intresse för hästägare som funderar på att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika inhysningssystemen så tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje inhysningssystem innebär och enkla skisser på planlösningarna för att lättare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i ämnet hästhållning och inhysning av häst framkom att de flesta av hästhållarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.